Det blir film

Sen i höstas har jag haft tanken att berättelsen om Cizzi kanske även ska bli film. Projektet brukar beskrivas som en vacker skildring om samhällsideal, tvångsvård och vänskap. Möjligheten att göra film blev verklig då jag igår fick besked från Konstnärsnämnden att min ansökan för finansiellt stöd gått igenom. Jag vet inte mycket om upplägg, genomförande eller slutresultat, men att det ska bli en sorts dokumentär med konstuttryck vet jag. Japp. Där satt den. Filmtips tar jag gärna emot för nu ska jag se massvis med film. 

Livet är fult ibland del II

Jag hoppas att du ska komma tillbaka. Utan att knacka, jag väntar inte på en knackning, att dörren plötsligt öppnas och att alla planer vi hade får en chans. 

Livet är fult ibland

Porträttet

Jag gillar porträtt. Andra fotografer har sagt det förut, genom att porträttera andra närmar man sig också sig själv. Att det kanske på något sätt blir ett självporträtt. Det tror jag.

Bilder från de första rullarna jag framkallat i mitt egna labb.

Analogt

Jag har äntligen investerat i en negativscanner. Se. 

Mitt Fönster

Idag har jag suttit på ryggstödet av min pinnstol balanserad på soffbordet för att kunna nå upp till mitt fönster. Utanför sträcker sig Amiralsgatan och fönstret är i marknivå. Jag fotograferade fötterna av förbipasserande människor och tänker att det kanske kan bli något.